Det är dumt med våld och kidnappningar. Vi är helt säkra på att de pengar som USA investerar i sitt krig mot narkotikan går till den delen av paramilitärerna som inte dödar kvinnor och barn eller kidnappar och torterar misstänkta politiska motståndare. Och att ingen i hela CIAs historia någonsin har använt knarkpengar till att finansiera terorism.

Ett av de värre övergreppen som Pérez utsattes för var - maten: “Ris och pasta, ris och pasta – varenda dag. Ibland ris och bönor eller ris och ärtor. Och vid några tillfällen grillad mico, en liten trädapa.”

Han fick alltså livnära sig på samma mat som en stor del av Colombias befolkning får. En oerhörd kränkning när en rik tvingas göra det. Här ligger en av ny-liberalismens paradoxer. Att dömas till fattigdom och för tidig död genom att vara född i en fattig familj som hela sitt liv kommer att få se resultatet av sitt slit stulet av en liten elit som skott sig på andras nöd i generationer är en del av naturen. Bra och önskvärt. Dynamiskt företagarklimat.

Att hota den ordningen är alltid terrorism

Men det är ju inte vem våra ägare gör vad med i vilka ställningar, om de offrar spädbarn till Belsebub eller skriver hemliga manifest som ger dem makt. Det är kontrollen över produktionen och att de stjäl mervärdet av vårt arbete som ger dem makt. Hemliga grupper där eliten suger och snaskar i sig vad de andra har att erbjuda är möjligtvis genant för liberaler och deras sagor om demokrati och jämlikhet.

Lite genant för fri och undersökande media hade det varit om medias uppgift hade varit att granska och hänga ut makten. Nu är det ju bara så i journalismens myter.

“Robert Mugabe är i Rom för att lösa världssvälten. Vilket är ungefär som att diskutera avskaffandet av dödsstraffet med en bödel.”

Vi har också kommit på ett gäng metaforer:

Att göra Carl Bildt till utrikesminister är ungefär som att ge Lundin Oil uppdraget att ta hand om flyktingar i Sudan.
Att västvärldens ledare bestämmer om Irak är som att stjäla godiset och låta barnet straffarbeta.
Att göra Dalai Lama till ledare i Tibet är som att göra påven till chef för abortkliniken
Att kritisera Kina för bristande demokrati är som att låta stureplans-brats leka café på skattebetalarnas bekostnad.
Att säga att Israel är en demokrati är som att hylla Sydafrika under apartheid för deras jämställdhet.
Att diskutera familjepolik med Göran Hägglund är som att låta Josef Fritzl vara barnvakt.

Fler kommer…

Befälet vittnade sedan mot polisen som begått övergreppet och polismannen dömdes för ringa misshandel till 16 dagsböter. Givetvis får han jobba kvar och polisens personalnämnd har inget att invända mot en ringa misshandel och övergrepp i en cell på en frihetsberövad.

Tingsrätten skriver: ”N.N (flickan) var vid tillfället lagligen frihetsberövad och insatt i cell. I den situationen skall hennes kroppsliga integritet vara fullständigt skyddad. Allt våld mot henne förutom i omedelbart samband med självskydd är därmed uteslutet. Våldsanvändning i det kontrollerande syfte N.N (polismannen) anfört var således inte tlllåtet”

Att även de som är misstänkta för ett brott ska vara skyddade från övergrepp och särskilt när de är gripna och satta i cell, borde vara en självklarhet. Brott mot den principen är ett tydligt tecken på personens olämplighet att vara polis. Precis som rattfyllon inte ska köra taxi, precis som pedofiler inte ska jobba på dagis. Och precis som sådana som begår övergrepp mot kvinnor i privatlivet ofta återfaller i nya övergrepp gör snutar oftast om samma typ av övergrepp igen och igen.

Det ovanliga med det här fallet är att det har gått till rättegång. Det vanliga är att polisen får jobba kvar. Det är dags att Sverige inrättar en fristående instans för att granska polisen.

Låt inte ett hav av skit förstöra för några få hederliga polismäns goda arbete!

Kriget mot narkotikan är det viktigaste kriget efter det mot terrorismen. Och ofta samma sak. Det är förräderi att påstå att något annat än drogerna i sig är problemet, det finns inga sociala orsaker och det har ingenting med klass att göra. Alla drabbas lika.

Att tycka annorlunda är spotta på alla de vars anhöriga har dött av cannabisrökning.

När Kirsten Dunst slutat vara aktiv djävulsdyrkare och nazist kanske hon kan inse det!

För det första är det fullt förståeligt om polisledningen vill veta om någon i pikén lärt sig läsa, vilka som heilat offentligt, vem i kilogruppen som nallat mest av beslagen och hur långt ut på den bruna skalan befälen befinner sig. Bra att veta av lojalitetsskäl. Kom ihåg att ingen poliskår någonsin har hindrat ett maktövertagande från höger.

Vi här undrar hur polisen kan vara det minsta nervösa med tanke på att svensk polis i stort sett hålls immun för åtal Och för det andra och det viktigaste:

Den som har rent mjöl i påsen har ingenting att frukta!

Se på det som ett förspaningsregister.

Elisabeth som enligt rykten gjort ett starkt jobb när det gäller att lägga locket på både otrohetsaffärer, lyxprostitution, bögromanser och kokain har säkert mycket att tillföra Qatars kungahus. Sverige saknar inte bara media som försöker leva upp till myten om journalismen, det saknas också skvallerreportar av engelsk klass - men vi tror ändå att Wahlberg kommer uppskatta kraften i ärvd politisk makt.